Nu sätter du dig ner och börjar skriva!
Jag försöker säga till mig själv på skarpen. Nu finns det ingen återvändo. Jag grovplanerade redan i maj. Nu ska de små rutorna fyllas med liv, och sidorna med innehåll. Hur segt kan det va?
Jag har plockat lite med utskick. Jag har informerat bibliotekstjänst (om nyutgåvan av prästgudinnan+Hedda2), jag har skickat två spännande mail till illustratörer, jag har ... beskurit rosor... Det är någonstans bland rosorna jag genomskådade mig. Jag försöker slippa skriva. Suga tag i Sally. Lära känna henne igen, och ta mig ut på andra sidan, och fortfarande ha henne med mig. Läskigt! Men hon är en skön tjej när vi väl börjar umgås. Kom igen nu! Heja, heja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar